Vad är havandeskapsförgiftning?
I Sverige är det rutin att barnmorskan på mödravården kontrollerar ditt blodtryck och tar urinprov för att upptäcka äggvita i urinen. Det görs bland annat för att kunna upptäcka tecken på havandeskapsförgiftning tidigt.
Vilka besvär kan jag få av havandeskapsförgiftning?
- Huvudvärk
- Flimmer för ögonen eller känslighet för ljus
- Magsmärta högt upp i magen under revbenen
- Plötslig svullnad kring anklar, underben, händer eller ansikte
- Snabb viktuppgång
- Att du kissar mindre
- Illamående och kräkningar i slutet av graviditeten
- Allmän sjukdomskänsla
Om du får dessa besvär som gravid ska du direkt söka vård. Är du gravid efter vecka 22 ring till förlossningen. Du kan ringa 1177 och höra vart du ska vända dig.
Vid havandeskapsförgiftning kan det i sällsynta fall förekomma kramper och ännu mer sällsynt kan det också börja med kramper. Skulle kramper inträffa utanför sjukhus ring direkt 112 oavsett om den som får kramper är gravid eller har fött barn. Kramper vid havandeskapsförgiftning är ovanligt.
Varför får man havandeskapsförgiftning?
Exakt orsak till havandeskapsförgiftning är inte helt känd. Det man vet är att blodkärlen i moderkakan inte utvecklas som den ska under tidig graviditet vilket ger ett ökat motstånd i blodkärlen i moderkakan. Det friges olika ämnen som kommer ut i mammans blod och påverkar blodkärl i hela mammans kropp. Det gör att blodtrycket stiger och ger en ökad risk för att få blodproppar. Detta gör att organ som njurar och lever som kan bli påverkade.
Hur sjuk blir man?
Havandeskapsförgiftning förekommer i olika svårighetsgrader. De flesta som drabbas får en lindrig form efter graviditetsvecka 34 och föder helt friska barn. I de allra flesta fall rekommenderas vaginal förlossning. Några får en allvarligare form och ibland i tidigare graviditet då graviditeten kan behöva avslutas med kejsarsnitt. Anledningen till det kan vara att mamman är sjuk i mycket högt blodtryck, har leverpåverkan, njurpåverkan eller mår dåligt med kraftig huvudvärk. Det kan också vara att barnet är påverkat då moderkakan kan fungera sämre vid havandeskapsförgiftning. Barnet kan växa dåligt vid havandeskapsförgiftning när moderkakan är påverkad. Men de allra flesta får alltså milda symtom och friska barn!
Kan man få havandeskapsförgiftning när man inte är gravid?
Havandeskapsförgiftning kan också börja först efter din förlossning och upp till 6 veckor efteråt. Besvären är detsamma som vid havandeskapsförgiftning under graviditet. Det är därför viktigt att söka vård vid symptom på havandeskapsförgiftning även veckorna efter att du har fött barn.
Vad kan ge en ökad risk för att få havandeskapsförgiftning?
Du har en ökad risk att få havandeskapsförgiftning om du väntar ditt första barn, men risken är fortfarande liten. Om du har haft havandeskapsförgiftning första graviditeten är risken för att få det igen lite högre men relativ liten om du är en frisk person.
Om du har andra sjukdomar såsom kroniskt högt blodtryck, diabetes, njursjukdom, övervikt och/eller tvillinggraviditet så ökar risken för havandeskapsförgiftning. Eftersom man vet att det kan vara en ökad risk för havandeskapsförgiftning då så brukar du som har någon eller några av dessa risker följa upp extra noga av vården under din graviditet och efteråt. Det gör att riskerna för dig och bebisen minskar.
Vad ska jag tänka på om jag har haft havandeskapsförgiftning?
Det är viktigt att du som har haft havandeskapsförgiftning får komma på uppföljning inom vården efter din förlossning. Då kontrolleras blodtryck och du får personliga råd kring vad just du behöver följa upp och tänka på. Om du skulle bli gravid igen är det viktigt att du berättar att du har haft havandeskapsförgiftning tidigare.
Det är viktigt att du fortsätter att kontrollera ditt blodtryck regelbundet resten av livet även om det har blivit bra igen efter förlossningen.
Har du haft havandeskapsförgiftning har du en ökar risk att få högt blodtryck, hjärtsjukdom, kärlsjukdom i hjärnan och diabetes senare i livet. Du har också ökad risk att få högt blodtryck och havandeskapsförgiftning under nästa graviditet. Genom att kontrollera ditt blodtryck varje år via vårdcentralen och märka skillnader i blodtrycket kan du minska din risk för sjukdomar senare i livet.
Din livsstil påverkar också blodtrycket och risken för sjukdom. Genom att bland annat röra på dig, äta bra mat och undvika rökning och undvika större mängder alkohol kan du också minska risken för högt blodtryck och sjukdomar i framtiden.
