Att ha problem med amningen kan bero på många olika orsaker men en anledning kan vara om barnet har kort tungband. Kort tungband eller stramt tungband som det också kan kallas, innebär att strängen på undersidan av tungan är förkortad, vilket leder till nedsatt rörlighetsförmåga i tungan.

Om rörligheten i tungan är påverkad har barnet svårigheter att lyfta upp tungan ordentligt mot gommen vilket kan leda till att det blir svårt att få ett stort, bra tag om bröstet vid amning. Ett för litet tag om bröstet leder i sin tur till smärtsam amning, såriga bröstvårtor och att barnet inte får i sig tillräckligt med mjölk. Det kan vara väldigt svårt att på egen hand bedöma om barnet har kort tungband. Så om du har problem med att amningen gör ont är det bra att söka hjälp och reda ut orsaken.

Tecken som kan tyda på kort tungband:

• Amningen är smärtsam
• Ibland kan man se att barnets tunga är ”hjärtformad” när barnet försöker sträcka ut tungan (men tungbandet kan vara kort utan att tungan är hjärtformad).
• Barnet släpper taget ofta och verkar ha svårt att behålla vakuum.
• Det kan höras täta klickljud under amningen, vilket är ett tecken på att det inte är helt vakuum/tätt (om det bara klickar lite av och till är det sällan något problem men är ett observandum om det förekommer hela tiden)
• Besvär med återkommande mjölkstockningar
• Barnet går inte upp i vikt ordentligt

Vad gör man åt kort tungband?

Om det visar sig att tungbandet är kort, och detta ställer till uppenbara problem går det att åtgärda!

Det som en kirurg kan göra är att ”klippa tungbandet” och det är just ett litet klipp under tungan som gör att tungan kan röra sig lättare. Förhoppningsvis gör det också amningen lättare för er båda. Det är alltså ett litet kirurgiskt ingrepp och kallas ”frenotomi” på sjukvårdsspråk.

Specialister

Det är oftast en specialistläkare i öron-näsa-halskirurgi som gör klippet. För att komma till en person som kan klippa tungbandet behöver man en remiss från en amningsmottagning. Så innan remissen skickas/innan ingreppet utförs görs en bedömning av barnets tungband på en amningsmottagning (eller BVC) av en barnmorska/amningsspecialist. På amningsmottagningen kollar först barnmorskan/amningsspecialisten på hur amningen funkar, de problem som finns kring amningen och hur barnets anatomi ser ut inne i munnen. Om det bedöms som att barnet kan ha kort tungband skickas en remiss.

Man får sedan komma till en specialistläkare i öron-näsa-halskirurg. Själva ingreppet går fort, och tungbandet klipps med en steril sax (när barnet fortfarande är litet söver man inte). Om du ammar kan du lägga barnet till bröstet och amma direkt efteråt. De positiva effekterna av ingreppet kan visa sig nästan genast men för en del tar det längre tid, upp till dagar eller ett par veckor. 

Biverkningar

Biverkningar av tungbandsklippet är inte så vanliga men förekommer, då mest som smärta eller blödning. Diskutera igenom dina funderingar och farhågor med den behandlande läkaren innan så är du bättre rustad vid eventuella svårigheter efteråt.

Källor:

• Kunskapsstöd för vårdgivare i Stockholm

Att sluta amma kan kännas som ett stort steg och är inte sällan förknippat med många och motstridiga känslor. För en del går det alldeles av sig självt och amningen fasas ut i takt med att barnet blir mindre intresserat av att suga på bröstet. För andra kan det upplevas som en stor utmaning och väcka känslor av skuld och sorg.

Finns det någon specifik ålder när man bör sluta amma?

Det finns egentligen ingen specifik ålder när amningen ska upphöra. Det är också skillnader i olika kulturer, hur samhället i stort ser på amning och hur länge man ”bör” amma och när man bör sluta amma.. Är barnet lite äldre kanske du känner en förväntan och press utifrån att det är dags att lägga ned amningen. Till exempel kan en del mammor få råd från förskolan att barnet ska sluta ammas innan inskolningen. Det kan även finnas förväntningar från en partner eller andra närstående hur länge det ska ammas. Oavsett vad som fått dig att tänka tanken att amningen kanske gjort sitt för den här gången, så är det viktigaste att DU som mamma gör det som DU vill och som passar dig och ditt barn bäst.

Hur vet jag när det är dags?

Ett gott råd som första steg i den här processen är att sätta sig ned och fundera på skälen till varför du vill sluta amma. Är det så att du mår dåligt av amningen av olika skäl? Känner du att kontakten och samvaron med ditt barn påverkas negativt av amningen? Behöver du sluta amma av medicinska skäl – till exempel medicinering som kan påverka barnet negativt? Är du helt enkelt slutkörd och längtar efter att sova mera eller är på återgång till arbetslivet? Eller är det bara dags?

Det kan vara befriande att bena upp orsakerna innan du slutar. Sätt dig gärna ned och gör upp en lista över för- och nackdelar med att sluta amma. Tänk igenom och fundera, prata mycket med varandra hemma och lever du ensam så tala gärna med någon du står nära och litar på.

Källor: 

• 1177

Att flaskmata 

Oavsett om du ammar eller flaskmatar så handlar ju matandet av ett barn, väldigt mycket om närhet, anknytning och ibland tröst utöver att få i ditt barn mat vill säga.

Den stora skillnaden är att om du(/ni) flaskmatar så kan fler mata barnet, vilket kan ha sina fördelar. Med det sagt är det inte säkert att det är vad man vill. Vid flaskmatning kan det uppstå situationer där andra vill mata ditt barn som du sällan behöver hantera vid amning. Här väljer du själv precis hur du/ni vill göra! Du/ni behöver absolut inte låta någon annan mata barnet bara för att de kan och vill. Bara för att tutten inte åker fram betyder det inte att matstunden är mindre intim.

Frihet eller bök?

Att flaskmata kan upplevas som en större frihet. Du som nybliven mamma kan troligen få sova mer om du har en medförälder som kan dela matningen nattetid. Samtidigt kan det upplevas mindre praktiskt och fritt, då du behöver planera och packa med saker innan du till exempel går ut. Som med allt annat i livet finns ju både för och nackdelar hur du än gör! 

Kombinera flaskmatning och amning

En del väljer att både amma och flaska! Det är dock inte ovanligt att barnet får smak för flaskmatningen då den ofta medför att hen får i sig maten snabbare. Det kan vara bra att känna till att det kan leda till att mängden bröstmjölk minskar då brösten inte stimuleras lika ofta eller mycket att producera mjölk. En del väljer att koppmata eller skedmata med ersättning för att minska risken för detta (om målet är att både kunna ge ersättning och amma). Vill man kunna både amma och flaskmata kan det vara bra att se till att mjölkproduktionen är igång ordentligt innan flaskan åker fram. Vissa barn behöver dock tillmatas med ersättning i början men kan sedan ändå övergå till att bara amma.

Sen så finns det såklart lägen där du kanske inte valt att flaska utan att det behöver bli så av medicinska skäl (tex att du behöver ta någon medicin som inte tillåter amning) eller att amningen helt enkelt inte fungerar. Det kan ju kännas trist om du velat amma men det inte blir så. För barnets del har det sällan någon betydelse i förlängningen hur du matar det, så länge barnet får näring, närhet och tid att knyta an. 

“Amnings-normen”

Det finns en stark “amnings-norm” i samhället och i vårdprofessionerna som lätt kan göra att man känner att man inte gör det bästa för sitt barn om man inte ammar. Det finns ju vissa fördelar med att amma, till exempel att barnet får ett visst skydd mot en del infektioner (till exempel öroninflammation och magsjuka) via bröstmjölken och verkar löpa något mindre risk på sikt att utveckla övervikt. Men på det stora hela är skillnaderna marginella. Om du möts av åsiktsmaskiner eller påtryckningar från folk i din närhet så försök att bortse från vad alla runt omkring dig tycker. Om du vill eller måste flaskmata så är det ett precis lika bra val som att amma! ❤️

Källor: 

• Karolinska